Ali - Podd

Onsdag 29 maj

Vi lyssnar på en podd som handlar om Ali och vi får veta hur han gjorde för att lära sig svenska.

Klicka här 

eller använd QR koden

Lyssna och förstå

• Lyssna först utan att titta på frågorna.
• Läs sedan frågorna.
• Lyssna igen, en eller flera gånger, och försök svara på frågorna (muntligt eller skriftligt).

1. Hur länge har Ali varit i Sverige?
2. Varför dröjde det ett år innan Ali började sfi?
3. Han tyckte inte att sfi var så bra i början. Varför det?
4. Vilket svenskt uttryck var det första han lärde sig?
5. Ali gjorde ordlistor. Hur jobbade han med dem?
6. Vad är enklast i svenskan?
7. Varför är det svårt att skriva tycker Ali?
8. Det kan vara problem att prata med andra?
9. Till sist: Ali ger tips till den som vill lära sig svenska. Vilka?

De här meningarna kan du använda både när du diskuterar och när du skriver förslag.


1. Enligt min mening …
    Enligt min min mening borde vi börja skolan klockan 9:00 varje dag.

2.Vad säger du om att …
   Vad säger du om att vi ses efter skolan?

3. Kan du inte …
    Kan du inte sluta att komma sent varje dag?

4. Jag har en idé …
    Jag har en idé, vi tar rast nu.

5. Försök att …
    Försök att prata svenska minst 20 minuter varje dag.

Bra meningar när man säger emot

1. Tyvärr så …
    Tyvärr så kan jag inte komma i dag.

2. Jo, men problemet är att …
    Jo, men problemet är att tåget inte kommer i tid.

3. Jag är orolig för att …
    Jag är orolig för att du inte hinner klart med D kursen om du inte studerar svenska hemma.

Träna att lyssna och svara på frågor

Lyssna på podden 

Här kommer tre olika poddar du kan lyssna på och svara på frågor.

Podd 1 

Hur Firouzeh gjorde för att lära sig svenska? (klicka)

• Lyssna först utan att titta på frågorna. 
• Läs sedan frågorna 
• Lyssna igen, en eller flera gånger, och försök svara på frågorna. 
• Skriv upp ord du hör men inte förstår.

1. Vilket yrke har Firouzeh? 
2. När kom hon till Sverige? 
3. Vilket var det första svenska ordet hon lärde sig? Vad betyder det? 
4. Var studerade Firouzeh svenska? 
5. På vilket sätt gillade hon att lära sig svenska? 
6. Vad var svårt i språket? 
7. Firouzeh ger tips till den som vill lära sig svenska. Vilka?
8. Varför var det viktigt för Firouzeh att lära sig uttrycka ord för känslor? 
〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰

Podd 2

Hur Fevzi gjorde för att bli bättre och utveckla språket?

 ​länk podd 2 

• Lyssna först utan att titta på frågorna. 
• Läs sedan frågorna 
• Lyssna igen, en eller flera gånger, och försök svara på frågorna. 
• Skriv upp ord du hör men inte förstår.

1. Vilket yrke har Fevzi?
2. Hur länge har han varit i Sverige? 
3. Vilket svenskt ord kunde Fevzi innan han kom till Sverige? Vad betyder det? 
4. Tycker han att det är lättare eller svårare att skriva svenska? Varför det? 
5. Han läser inte så mycket. Vad gjorde han istället för att lära sig svenska? 
6. Vad är svårt i språket? 
7. Vad är Sfinx? 
8. Till sist: Fevzi ger tips till den som vill lära sig svenska. Vilka? 
9. Fevzi berättar om en situation på Migrationsverket som motiverar honom att lära sig svenska. Vad hände?
〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰〰

Podd 3

Hur gjorde Ezio för att bli bättre på svenska? (klicka) 

länk till podd 3

​

• Lyssna först utan att titta på frågorna. 
• Läs sedan frågorna 
• Lyssna igen, en eller flera gånger, och försök svara på frågorna. 
• Skriv upp ord du hör men inte förstår.

1. Vilket yrke har Ezio? 

2. Hur länge har han bott i Sverige? 

3. Vilket ord var det första ord som han lärde sig? Vad betyder det? 

4. Hur lärde Ezio sig svenska från början? 

5. Vad är svårast i svenskan, tycker han? 

6. Och enklast? 

7. Hur motiverade sig Ezio när det var svårt? 

8. Hur gjorde Ezio när han ville utveckla sitt skrivande? 

9. Till sist: Ezio ger tips till den som vill lära sig svenska. Vilka? 

10. Ezio säger ”Med tiden gick det bättre och bättre”. Vad menar han?

Pronomen reflexiva possesiva - sin, sitt sina

Idag har vi pratat om hur du ska använda de reflexiva possesiva pronomen sin, sitt, sina 

hennes/sin

I stället för hans/hennes/deras använder vi ibland sin/sitt/sina.

Regler för användning av ”sin, sitt, sina”och” hans, hennes, deras”:

På subjektsplats använder vi alltid hans, hennes, deras.  På subjektsplats kan vi aldrig använda sin, sitt, sina. (ex 1)

Sin, sitt, sina står på objektsplats om det refererar till subjektet i samma sats. (ex 2)

Hans, hennes, deras står på objektsplats om det refererar till någon annan än subjektet. (ex 3)

ex 1. Hennes (Annas) väska var full med saker.

ex 2. Hon(Anna) hade sin (Annas) väska på golvet.

ex 3. Hon (Anna) ställde hennes (Lisas) väska på bordet.

Vill du träna mer på pronomen ?  

Klicka här

Hur du skriver informell och formell text

Informell text

1 Till vem? – kompis, syskon eller familj 2 Datum 20190509 

3 Rubrik (Hej, hejsan, tjenare, hallå) 

4 Inledning 
Det var länge sedan vi sågs.
Här är allt bara bra, hur har du det?
Eller börja med varför du skriver. 
- Jag hörde att du ska flytta….
- På lördag ska jag ha en fest…
- Vad kul att du har börjat på Sfi, det är jättebra här. 

5 Innehåll (olika stycken)

Det du vill berätta för den du skriver till, information.

6 Avslutning 
- Hoppas du hör av dig snart och att vi kan ses någon dag.
- Jag hoppas du ….
- Lycka till med... 

7 Hälsning  Ha det bra! Kram

Formell text 

1 Till vem? – kommunen, myndigheter, chef 

2 Datum 190509 
3 Rubrik 
Trasig tvättmaskin
Mitt förslag
Min lägenhet 

Sedan hälsning: Hej! 

4 Inledning
- Mitt namn är... och jag bor på….Jag har ett problem vår tvättmaskin…..
5 Innehåll (olika stycken)Det du vill berätta för den du skriver till, information
6 Avslutning
- Till slut hoppas jag att ni kan hjälpa mig med mitt problem. 

- Jag hoppas att ni tycker om mitt förslag …
- Avslutningsvis så hoppas jag att ni …..
7 Hälsning Mvh, Hälsningar, Vänliga hälsningar

En viktig del i dina texter är innehåll, variation, språk och struktur

• Innehåll - Skriver du om rätt saker? Vad vill man veta i uppgiften?
• Variation - Använd synonymer (Glad -lycklig) (tycker om - gillar), (bra - toppen)...
• Omvänd ordföljd, bisatser, bisatsinledare)
• Grammatik - Verbformer
• Substantivböjningar (singular & plural, bestämd & obestämdform)
• Adjektivböjningar
• Adverbial ( inget, inga, alla, några…..)
• Konjunktioner (och, eller, utan, men, för...)
• Bisatsinledare( så, då, eftersom, därför att….)